Elsystem

Elsystemet i båtar är ofta en sorglig syn. Sladdar kors och tvärs, med dålig märkning och undermånliga skarvningar är en ofta förbisedd säkerhetsrisk.
Solpanel	20W panel på SWE 18 30W panel på SWE 166 36W mjuk panel på SWE 154 Enkelt montage med gummihylsor	Kim Alpgård har monterat en 20W solpanel på ena akterluckan på sin SWE 18. Panelen är av typen som tål att gå på, och verkar fungera bra. På SWE 166 har Carl Dammborg satt en 30W panel mellan luckgaraget och skylighten. Sven Larsson har en helt flexibel solpanel i tunnfilmsteknik på SWE 154. Den är lätt att rulla ihop och stuva undan om man vill, den är mindre känslig för partiell skugga än de flesta andra och den håller att stå på. Den passar dessutom mycket bra på rufftaket (under förutsättning att man inte monterat någon extra lucka där). Sven har gjortett mycket enkelt montage, endast två små hål borras i rufftaket. På skruvarna sitter en bricka och en gummihylsa, öljetten i solcellen träs över gummihylsan. En gummicord runt masten drar solcellen för över så att den hålls på plats. Om man vill optimera laddningen så är det lätt att hänga upp solcellen mot solen. Effekten är 32W, Sven har 280 Ah förbrukningsbatteri vilket gör att han inte behöver någon laddningsregulator (provade först att använda den men då minskar laddningen) Sven köpte solcellen av Sunwind Energi AB 08-7420170

El-installation	Tudors guide "El till sjöss" PDF-format, Acrobat Reader krävs	"Stulet" direkt från Carreraförbundets tipssida: Enligt sjöfartsverkets säkerhetsregler får inte batterier, bensintankar och bensinmotorer förvaras i samma slutna utrymme. Detta med anleding av explosionrisk förknippad med knallgas (vätgas och syre som batterier utsöndrar vid laddning). Problemet med knallgas kan lösas genom att antingen förvara batterier i separat utrymme, att köpa slutna icke-gasande batterier (dyra) eller så kan man se till att leda bort vätgasen med en liten slang som ofta batterierna har monterad. Om man skall följa sjöfartsverkets säkerhetsnormer skall dessutom fasta bränsletankar avluftas via en ventil som leder utanför skrovet.

Elpanel		I Jocke Persson's SWE 82 hittade jag denna mycket fina elpanel. Allting väl samlat ich alla kopplingar väl isolerade och uppmärkta.Det hindrar inte att sladdarna i resten av båten var dragna hur som helst och skarvade genom att tvinna trådarna med lite isoleringsband runtom. Att detta inte är så bra upptäckte en familj som hyrde båten för några år sedan (av förre ägaren) då en mindre brand med ymnig rökutveckling uppstod på grund av kortslutning mellan lösa kablar i utrymmet mellan skrovet och basinredningen. Jocke har ägnat dagar åt att dra om elen och har nu en installation som till fullo matchar elpanelen.

Batteri		Även om delar av elinstallationen i SWE 82 var under all kritik när Jocke Persson köpte båten har inget sparats på landström och batteri installation. Under stickkojen vid navbordet ser det ut som en utställningshall för marin ström försörjning.

Batteri i kölsvin		Petter Tyrenius har gjort en batteribox som passar i kölsvinet på SWE 177. Boxen rymmer två förbrukningsbatterier på höjden, avskilda av en "hylla". Det kan gå att få in ytterligare ett batteri om man snålar lite på utrymmet. Det har diskuterats huruvida det är så lyckat att ha batterina i kölsvinet där risken är större att de blir dränkta vid ett tillbud. Det har emellertid visat sig att även om de blir dränkta så klarar de att leverera ström till t.ex VHF och länspump. Själv skulle jag nog inte vilja ha startbatterit där, men gärna de andra. Petter var tyvärrtvungen att ha sönder för att få ut boxen, men det är inte svårt att tillverka en ny, kontakta Petter om du vill ha måtten.

Batteri i kölsvin		Kurt Schedin har gjort plattjärnshängslor för att hänga upp till fyra batterier på bottenstockarna i kölsvinet. Batterina är ca 1 dm över botten. Man bör inte täppa till lyfthålen i durkarna så att viss ventilation förekommer.